Prästgårdarna — ett kulturarv för alla
Den kunde vara en given julklapp till Egendomsnämnden. Och kan vara det till alla som har bott, bor eller skulle vilja bo i det som författaren Martin Giertz kallar "Sveriges märkligaste och vackraste hus". Det handlar om prästgårdarna och boken heter "Svenska prästgårdar", Carlssons Bokförlag.
KULTURARVET Prästgårdens historia är spännande och den kultur som rådde i dess hägn präglades av en lärdom där teologi likaväl som trädgårdskunskap, litteratur och vetenskap möttes. Idag är det istället ofta hårt renoverade byggnader som vi ser. Martin Giertz, som själv bor och vårdar Torpa anrika prästgård i Linköpings stift, sticker inte under stol med att han tycker att Svenska kyrkan inte har skött och sköter sitt kulturarv. Prästgårdar som en gång var socknens eller pastoratets naturliga centralpunkt säljs ut, ofta på grund av samgående av församlingar, och ingen plan finns för att bevara prästgårdskulturen. Författaren och journalisten Björn Nilsson talade i en artikel vid 1980-talets slut, i samband med tjänstebostadskravets upphörande, om "mordet på prästgården".Prästgårdarnas bildningshistoria
På drygt 15 år har merparten av landets 2 300 prästgårdar, som i många fall representerar det bästa inom svensk arkitektur- och bebyggelsehistoria, sålts till privata köpare. Dessa är främsta målgruppen för boken liksom de som en gång bott i en prästgård. För i prästgårdarnas väggar sitter historien och den bör berättas. Och det gör Martin Giertz med den äran, engagerat och kunskapsrikt, samtidigt som han konstaterar att prästgårdarnas bildningshistoria ännu knappt är skriven.
Prästgårdarna var ibland en blandning av både landsortsuniversitet och centrum för det lokala studiet och prästens gård utgjorde exempel på ett mönsterjordbruk. I präst- och biskopsgårdens hägn, skriver Martin Giertz, föddes den svenska folkskolan och gymnasiet och prästerna är våra första folkbildare. Alltså har prästgårdarna en given plats i idé- och lärdomshistorien.
Stockholmsgårdar inventerade
I boken "Svenska prästgårdar" handlar sista kapitlet om alla byggnadsminnesmärkta prästgårdar uppräknade län och län — varför inte stift för stift kan man undra? I Stockholms stad och län är idag endast en prästgård byggnadsminnesförklarad, nämligen Eds prästgård som ligger inom tättbebyggt område i Upplands - Väsby. Länet inventerades mellan 1975 och 1979, en inventering som resulterade i att 143 bebyggelseenheter nu finns samlade i elva A4 pärmar. En uppsättning av inventeringen indelad i de tre värdegrupperna omistlig, värdefull och intressant, inklusive fotonegativ, finns på Stockholms läns museum i Nacka.
Om man beger sig dit kan man också passa på att beskåda exteriören av den före detta kaplansgården i Källtorp, byggd 1720 och renoverad på 2000-talet, som är en av bokens många vackra prästgårdsbilder. Ett annat tips är att besöka en prästgård som blivit Bed & Breakfast. I Stockholms stift gäller det Skånela prästgård.
Annika Sjöqvist Platzer
